Startsida

lördag 17 februari 2018

Allting har sitt slut

Allting har ett slut, allt har sin tid, ett minne blott.....det finns många sätt att säga det på.
Så känns det nu. Att kunna bo i ett hus med trädgård, stort garage och ett stort hus är snart ett minne blott. Jag har nu haft min tid som husägare, trädgårdsdrömmare och baglady i precis allt som går att samla på. Det ska bli väldigt skönt den dagen när att detta är slut - för jag kan berätta för er alla att så himla nergången i mitt psyket har jag aldrig aldrig aldrig aldrig .... känt mig. Jag kan även berätta att jag ska ge mig det absolut bästa liv nu och bara göra saker som faller mig in. Inte känna alla måsten som måste göras.....för det finns inte så många måsten. Leva i frihet, skaffa mig nya hobbys, gå promenader, leva nära de som jag gillar. Nu snart börjar mitt liv som lägenhets innehavare hoppas jag på. Innan denna veckas slut borde det ge mig svar på om det blir så eller inte.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie


måndag 29 januari 2018

Livet - drömmar och verklighet

Varje årgång i mitt liv har jag haft starka framtidsdrömmar om livet, hemmet, framtiden. MEN
från dagen den 30 apri 2017 har allt om mina starka framtidsdrömmar farit runtsom i en centrifug.... med en hastighet som knappt går att mäta. Allt jag har velat göra med vår trädgård, vårt hus, vårt liv, vår framtid - har verkligen satts på prov. Men något konstigt är det dock med människan eller i detta fall mig. Jag har helt enkelt få släppa drömmar och vakna upp till verkligheten. Fått tänka i andra banor.
Nu när jag har bearbeta det hela - så blir det ju en ny framtid. Men vägen dit är inte lätt och lång.
Men den är startad. Vi måste ju börja någonstans. Så nu gäller det att ta vara på varje tillfälle till att använda tiden. Som att få en spark i baken. Nu kör vi! Känns bra för mig och även för gubben fast det är svårt. 
Ta vara på varandra och livet. LEV NU. Kram Marie

torsdag 25 januari 2018

Att känna sig rik

Tänk om det vore så enkelt att känna sig rik.
Då skulle jag nog kunna bli miljonär.
Men nu går det ju inte att köpa saker för bröd. MEN att fixa eget bakat bröd ger ju klirr i matkontot.
Får väl börja där.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

lördag 20 januari 2018

Vilken kvinna

Stjärnorna på slottet ett favorit program. I kväll var det Ann-Louise Hansons dag. Hon påminner mig om min faster Siv som gick bort i höstas. Nu blev jag helt kär i henne och skulle vilja läsa hennes och hennes man Brunos bok. Vilket kärlekspar. Vilken förebild för en perfekt kvinna i mina ögon.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

onsdag 17 januari 2018

Tråkig

Folk får tycka att jag är tråkig. Orken att bry sig finns inte. Jag umgås inte med någon utöver jobbarkompisar och familjen. Har inte tid, har inte lust, har inte ork....så är det helt enkelt.
MEN jag brukar tänka så här - att jag inte tar mig tid till att umgås är en sak. MEN att folk inte varken bryr sig eller vill umgås är en annan sak. Kanske är vi så tråkiga så de inte vill umgås. Ja det spelar ingen roll hur det är....tack o hej!
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

måndag 1 januari 2018

2018

Bilderna är lånade från Facebook.
Tänk vad mysiga kvälls bilder över min uppväxt stad. Otroligt vackert.
Här var det lugnt och städat i går på nyårsafton. Gubben och jag var själva och det var super skönt. Vi både åt och drack gott. Sedan tittade vi på TV för hela slanten, Grevinnan o betjänten, Varning för Hjalmar, Minne om Magnus o Brasse, Nyårs Skavlan samt Tolvslaget. Riktigt bra TV för att vara SVT. Sedan kröp jag i säng. Sov kanske 4 timmar och vaknade med en sådan ångest....var helt svettig och hade svårt att andas. Tänkte till lite och mindes då min dröm. Jag hade en gammal 50 tals bil en Cheva Bel Air. Som tydligen stannade och jag skulle försöka att få igång den. Jag minns att den rullade iväg och jag höll den i ena baklyktan och skrek till folk att hjälpa till att få stopp på den. Galen dröm! Sedan när jag vaknade på morgon kvisten hade jag hunnit med en dröm till. Jag skulle tydligen studera och stod på en reservplats då en dagbarnvårdare jag jobbade med gick före mig i kön och fick platsen. Då blev jag tydligen galen....hade spritt ut mina tillhörigheter på skolan som jag fick leta reda på i stridens hetta. Det är nog mycket ilska i mitt huvud på saker som inte går att vara arg över igentligen.
Som så många andra är det en dag i dag att börja med något nytt. Jag har lovat mig själv att börja lyssna på poddar mera på ett speciellt ställe. Det bär emot. Så tips på poddar tas tacksamt emot.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie
Kolla in 2018 års bad kille

fredag 29 december 2017

Anade inte detta

Att jag vid min ålder, 54 år, skulle känna det så här....det hade jag inte en aning om.
Att människor i min närhet är nyfikna på mitt/vårt liv. Att de orkar lägga ner så mycket kraft på andra, de är obegripligt för mig. Det syns inte utåt att jag kämpar varje dag med beslutsångest och framtidsdrömmar. Om jag gör så här blir det bra? Kommer mina beslut kännas bra i framtiden? Hur sjuk kommer min älskade gubbe bli? Folk frågar ofta märks det att gubben är sjuk? Går det fort framåt? I mina öron och ögon är det mesta bara nyfikenhet. Tex i går träffade jag grannen. Jag nämnde för honom att vi blir nog tvugna att flytta. Då frågar han nyfiket - när blir det då? Vad har det för betydelse om det sker i sommar, om två år eller i morgon? En annan sak som jag kände var lustigt med just grannen. Det var att bonden har erbjudit sig att ploga min väg nu under vintern. Då säger grannen - det hade ju jag kunnat göra!!! För helvete säg det då. Du hade ju lika bra vetat om att vintern är på väg som bonden, då hade du ju kunnat slå en pling eller kommit över en snabbis och sagt - hurru i vinter sköter jag er väg. NEJ....jag ska fråga om allt. Men vad fan mitt huvud sprängs snart med alla jävla måste med papper som måste fixas, det dagliga i hemmet, mitt jobb.....jag har inte den tiden över att tänka framåt på allt. Eller som min pappa säger : Ni kan inte bo på ett bättre ställe. Men förhelvete det klart att det är fint och så. Men jag orkar inte ro hem ett stort hus med all skötsel som det innebär med trädgård, hus och hem samt mitt jobb. Jag vill bara bry mig om mig själv efter detta.
Gå in i min lägenhet - stänga dörren - sätta mig på balkongen på sin höjd. 
Jag tror att jag är trött på människor!
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie