Startsida

onsdag 24 februari 2016

En sak i taget

Efter helgens LCHF kryssning är det vissa saker som fastnar i huvudet. Bland annat att HalvaLindha sa att ta en sak i taget. Vilket har hjälpt henne att inte skynda i livet. Det tog dock 18 månader för henne att komma ner till hennes målvikt. Alltså 18 månader är ingenting. Sedan har även My´s ord om " en kvart " till sats sig fast i huvudet. Hon prickade av varje kvart som hon klarade av sitt liv som LCHF:ar i början. Små mål, planering och belöningssystem - det är ju så det gäller i hela sitt liv. Jag tänker på hur jag fungerar med till exempel med att spara till något - då gör jag ju en budget. Till slut så går det ju att uppnå sitt mål. ENKELT!
Men något som är farligt i mitt liv är just BOKREA. Jag har en passion till böcker - av alla dess slag och tidningar. Alltså detta är en stor last för mig. Oj den boken måste jag köpa, den vill jag läsa, den var billig och den som jag har velat haft så länge. Med några tryck så har jag kammat hem närmare 30 böcker och är dryga 2000 kr fattigare i plånboken. MEN hur tänkte jag nu? Finns det inte bättre sätt att lägga pengarna på? som att införskaffa nya kläder, nya riktiga solglasögon, nya skor, ny jacka.......alltså en helt ny garderob. Nej då går tankarna så här i mitt huvud - det köper jag när jag gått ner i vikt......men det fungerar ju inte så. Därför har jag nu ett nytt mål i livet. Hahaha....nyfiken? Det avslöjas inte - bara för mig. Det finns inget värre än att tala om sina mål och så misslyckas man.
 
Detta är ett axplock av vad som kommer hem i min brevlåda varje månad och som växer högvis här hemma. För jag har svårt att skilja mig från dem! Precis så är det med böcker också. Högvis - men en sak är bra att pocket som jag köper och läser, försöker jag att göra mig av med så fort det går. Läser bara böcker en gång.
Måste nog skärpa mig på flera fronter vad det gäller dessa lyxsaker. Svårt är det. Men som sagt en sak i taget.
När jag letade på nätet om dessa bilder på tidningar hittade jag denna fina gäststuga.
Vilken dröm! Jag måste bli bättre på att fixa och spika. Problemet är att om jag lägger fram att jag vill ha på ett visst sätt här hemma får jag bara till svar att det är fint som det är. Så nu söker jag en projektkompis som vill hjälpa mig att spika, fixa och trixa. Dock finns det väl ingen som ställer upp på sådant eftersom det inte finns någon ersättning att dela ut.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie


måndag 22 februari 2016

Vilken härlig helg

Fredagen bjöd vi vänner på soppafton - alltså hur underbart är det inte att få vara med de finaste vännerna man har? Mera sådant....har en plan redan nu!! Så inbjudan kommer. 
Lördag - söndag åkte gubben och jag med en utav våra döttrar med på LCHF kryssning. Det var hennes förskotts födelsedagspresent. Vilken ljuvlig kryssning. Alla blev super nöjda och maten var super super god. Bilderna ovan är lånade från dottern. Buffé a la LCHF, efterrätt a la LCHF och fika a la LCHF.
Vi var på föreläsningar med bla kostdoktorn Andreas Eenfeldt och Ann Fernholm vetenskapsjournalist som skrivit böckerna Ett sötare blod, Det sötaste vi har, Smakäventyret. Gripande historier fick vi även ta del av när Lindha Vikström - halvalindha, som gick ner från 140 kg till 70 kg ( jag hörde även hennes föreläsning i Gävle) samt My Westerdahl - lchfingenjören som har gått ner 90 kg.
Lindha
My
En sådan fantastisk helg vill jag ha oftare.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie


måndag 15 februari 2016

Långt kvar

Livet springer i väg i en hög hastighet. År 2017 har gubben och jag varit tillsammans i 40 år. Lång tid kan tyckas. I går pratade vi just om det. Min gubbes kommentar var  " Känns inte som så länge". NEJ det gör det inte. Men jag har planer på att vi ska fira detta bara gubben och jag. Jag tänker inte tala om för någon vad det är - MEN var ju tvungen att fråga gubben om han hade några semesterdagar kvar. Annars är det bra att försöka att spara lite. Vi behöver vara borta 14 dagar. Spännande! Alla som känner mig vet ju att jag kan planera saker och ting i flera år.....haha! Ja sån är jag.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

onsdag 10 februari 2016

Matsedel eller matkasse - det är frågan!

Vi har provat matkassen från Citygross. Första veckan var det hallelulia med inspiration och denna vecka var inte lika bra. Helt enkelt tror jag att vi inte är några matkassemänniskor. En dag i veckan tex äter jag själv eftersom gubben har då smällt i sig en hel pizza till lunch. Sedan är det på tok för mycket grönsaker - jo vi bör äta mera grönt. Nej det blir nog att göra veckomatsedlar som passar oss bättre. En dag med kyckling, en med färs, en med korv, en soppa, en LCHF kost, en med fisk och en restdag. Gäller bara att ta sig tid att göra dessa veckomatsedlar - samt inköpslistor.
Semeldagen firade vi självklart här hemma med en gubbe som älskar semlor.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

måndag 8 februari 2016

Måndags sysslor i bild

Njutbart med bakning, blommor och målning.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

fredag 5 februari 2016

Helg - avkoppling



Pensionat Granparken i Norrtälje är ett ställe som jag skulle vilja spendera en natt eller två. Vi få se vad det blir framöver.

Elit Grand hotell i Gävle var vi på vid nyår. Så underbart ställe.

Jag har lagt in i min budget lite lyxpengar. Varför skall man jobba, jobba, jobba hela tiden och inte njuta av stunder tillsammans. Han nu lagt in 500kr i budgeten att kunna få unna sig lite lyx varje år. Härligt. Vi har ju planerat( i huvudet) nästa hotell besök. Hotellfrukosten den ljuvliga.....snacka om lyx.
Men helgen som nu står för dörren gäller det att fixa och dona här hemma. Som jag har längtat.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

måndag 1 februari 2016

Varningsklockor

Tänk vad många varningar det kommer i ens liv som i alla fall inte jag hör ringa.
Tänker på när kroppen inte orkar längre. Hur säger kroppen till om det? Jo i mitt fall så säger det till på olika sätt. Jag känner att flåset inte är som det borde, jag blir stel i kroppen, jag känner mig tung....och nu väntar jag bara att kroppen ska få ont. MEN ändå så ser jag inte att jag måste göra något åt det. HUR långt ska det gå innan jag förstår. OK jag försöker att kämpa emot, tycker att jag har fått tanken upp i hjärnan till VD över min kropp - det ligger på VD:s bord just nu. Svårast är nog när gubben och jag sitter i soffan och tar våran kvälls fika. Visst vill man väl ha något att tugga på. Men godis och chips är något som vi har minskat i inköp. Försöker att inte äta - men det är jättesvårt när jag som jag själv säger är uppvuxen med sötsaker. Med andra ord en riktig sockerråtta.
En annan klocka som ringde i mitt huvud i går var när gubben och jag pratade medans vi väntade in vår dotter. Jag frågade honom om han kunde tänka sig att flytta till stan. Då kom svaret KANSKE. Det har aldrig kommit upp - det kallar jag även en varningsklocka. Jag vet varför han säger det. Han har ont i sin kropp och känner att han inte mäktar med ett hus med alla krav som ett hus ställer. DOCK vill jag säga att han vill inte flytta till en lägenhet och det vill inte jag heller. Men ibland blir det inte alltid som man vill. Men väldigt bra att prata om saken. Jag har en plan men den dröjer och det vet han om.

Helgen som har varit bara försvann i ett nafs. Fredagskvällen åkte vi till ett par vänner och fika samt hämtade ett skåp som jag köpt. Skåpet skall målas svart och bli till nya matrummet. Lördagen startade vi hemma tidigt och gjorde ett besök i Alunda på loppisen. Blev några ramar, en stor glasburk samt en gammal flaska. Sedan bar det in till Uppsala föra att köpa färg och vidare till min mamma som hade namnsdag. Mot kvällen åkte vi till min kusin Ingela i Enköping till hennes underbara gård där vi hade kusinträff.





Här är lite bilder från en sommar träff som vi hade där för 2 år sedan.
I går var vi på bio såg "En man som heter Ove". Gubben har velat se den och han tyckte att den var bättre än han trodde. Jag har läst boken. Jag gillade också filmen - både rolig och sorglig.
Läser en ny blogg just nu det är on Jonna Jinton som har vågat släppa taget. Du hittar hem till henne här. Hon lämnade lägenheten i Göteborg, hoppade av studierna och bosatte sig 100 mil norrut i den lilla byn Grundtjärn i Västernorrland. Där lever hon väldigt enkelt liv nära naturen utan varmvatten eller tvättmaskin och med en vedspis som enda värmekällan. Hon började blogga för att visa sina nära och kära hur det såg ut i vardagen. Jonna livnär sig som fotograf och konstnär. Hon är 26 år.
Det har varit norrsken ute hela natten, fram till morgonen då de började ljusna.

jonna jinton - vinterskog013117013118
013119Min morgon framför elden, långt innan solen gått upp.Starka tillsammans :)
Alltså hur underbart är inte detta? Alla bilder har jag lånat av Jonna.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie